okej de här inlägget kanske inte kommer vara så roligt att läsa men ni gör som ni vill om ni vill läsa de här eller inte men jag känner att jag mpste skriva av lite och skriva vad jag känner och tänker innan hela jag försvinner.

asso jag vet inte varför jag känner mej så som jag gör, känner att jag är helt världelös och bara ställer till med massa saker, vafan ska man göra om man känner så?
tror jag har kommit tillbaka till den perioden jag känner mej deppig och allt är bara skit, för grejen är att de är så jag känner mej och så känner nu, ingeting är längre bra. jag försöker varje dag att göra allt bra men jag lyckas inte, och jag försöker att ändra på allt men som sagt lyckas inte med heller, är så trött på de.
jag har en underbar kille men jag känner att vi inte direkt har de bäst just eller vi kanske har de, men nästan varje gång vi är så är de alltid nått som gör satt vi börjar små bråka och jag vill helst slippa de. och oftast när jag blir sur för de så är de alltid nått annat också som gör mej på dåligt humör, men de är inte så lätt att parat med honom... jag älskar honom mer än någon annan gör ! <3

jag vet att de bara finns en här i världen som får mej på fötterna igen när jag har varit nere och de är Tiffany Tillenius, jag älskar dej vännen, älskar dej för den du är och att du alltid finns för en när man har de som jobbigast.

förlåt för att jag skriver sånt här just här, men jag vet inte annars vart jag ska skriva de och de är min blogg och jag bestämmer själv vad jag ska skriva.