saknar dej !
de finns en ängel jag aldrig kommer glömma. hon va en viktig del i mitt liv. för mej kallades hon för farmor och hade namnet Gunilla. jag saknar dej som fan farmor. allt jag önskar är att du kommer tillbaka. du är den finaste ängeln i hela världen. de är 5 år och 11 månader ungefär sen du lämnades oss... tänk att en sån fin ängel inte finns kvar längre... ÄLSKAR DEJ FARMOR OCH KOMMER ALLTID ATT GÖR ! ♥♥
(skrivet samma sak på facebook)
jag verkligen hatar att känna känsla av att du inte finns här med oss längre, och den känslan har jag kännt se du dog... du va min bästaväm, vi gjorde de mesta tillsammans. mina ögon är helt uppsvullna och röda efter allt gråtandet idag. satt på engelska lektionen och tänkte på dej farmor men till slut orkade jag inte ha mitt leende framme... ville inte att alla skulle tro att de va bra fast de va skit... jag såg att alice som sitter brevid mej kollade på mej och jag visste juh direkt att de va för att jag va ledsen men sen va de inge mer med de, men jag satt och smsade med mamma om dej farmor och då vissade jag alice och då förstog hon och nästan direkt efter de så bröt jag ihop totalt och gick ut och började gråta och sen smsade jag tiffa och sa att hon skulle skicka ut alice och då kom hon... jag fattar fortfarande inte att du är borta från jord, och ändå har de gått mer än 5 år de är sjukt. jag kommer alltid minnas sista dagen du va med hos här på jorden. när någon frågar hur du dog och när så kan jag nästan berätta exakt för de är något jag alltid kommer komma ihåg fast jag ibland bara vill glömma de, men de kommer alltid att sitta fast i huvudet. och de sista du sa till mamma och pappa va "vart är caroline och madeleine?" de kommer jag också alltid att minnas. nästan varje dag så åkte vi till sjukhuset och hälsade på dej. varje gång man kom dit kändes de som om allt skulle lösa sig, men ändå visste man att du aldrig skulle klara dej genom den cancern du hade... jag önskar bara att någon annan kunde ha fått den och inte du. när du försvann , försvann en stor del ur mitt liv. jag skulle kunna sitta här och skriva hur mycket saker som helst om dej, men jag orkar tyvärr inte de. det ända jag vill är att du ska komma tillbaka till oss. de finns en stor fråga den frågan är "varför just du? de kunde ha varit någon annan?" och de sa jag till mamma och pappa när va på sjukhuset. jag hoppas verkligen att du har de bra där uppe där du är nu.
åker till din grav imorron och lägger dit fina rosor åt dej farmor.
tack för den tiden du fanns hos oss, den va helt underbar.
ÄLSKAR DEJ NU OCH FÖR ALLTID !
du är den finaste ängeln som finns ! <3
Gunilla jansson
20 augusti 1943 - 10 januari 2005
saknar dej farmor !
(skrivet samma sak på facebook)
jag verkligen hatar att känna känsla av att du inte finns här med oss längre, och den känslan har jag kännt se du dog... du va min bästaväm, vi gjorde de mesta tillsammans. mina ögon är helt uppsvullna och röda efter allt gråtandet idag. satt på engelska lektionen och tänkte på dej farmor men till slut orkade jag inte ha mitt leende framme... ville inte att alla skulle tro att de va bra fast de va skit... jag såg att alice som sitter brevid mej kollade på mej och jag visste juh direkt att de va för att jag va ledsen men sen va de inge mer med de, men jag satt och smsade med mamma om dej farmor och då vissade jag alice och då förstog hon och nästan direkt efter de så bröt jag ihop totalt och gick ut och började gråta och sen smsade jag tiffa och sa att hon skulle skicka ut alice och då kom hon... jag fattar fortfarande inte att du är borta från jord, och ändå har de gått mer än 5 år de är sjukt. jag kommer alltid minnas sista dagen du va med hos här på jorden. när någon frågar hur du dog och när så kan jag nästan berätta exakt för de är något jag alltid kommer komma ihåg fast jag ibland bara vill glömma de, men de kommer alltid att sitta fast i huvudet. och de sista du sa till mamma och pappa va "vart är caroline och madeleine?" de kommer jag också alltid att minnas. nästan varje dag så åkte vi till sjukhuset och hälsade på dej. varje gång man kom dit kändes de som om allt skulle lösa sig, men ändå visste man att du aldrig skulle klara dej genom den cancern du hade... jag önskar bara att någon annan kunde ha fått den och inte du. när du försvann , försvann en stor del ur mitt liv. jag skulle kunna sitta här och skriva hur mycket saker som helst om dej, men jag orkar tyvärr inte de. det ända jag vill är att du ska komma tillbaka till oss. de finns en stor fråga den frågan är "varför just du? de kunde ha varit någon annan?" och de sa jag till mamma och pappa när va på sjukhuset. jag hoppas verkligen att du har de bra där uppe där du är nu.
åker till din grav imorron och lägger dit fina rosor åt dej farmor.
tack för den tiden du fanns hos oss, den va helt underbar.
ÄLSKAR DEJ NU OCH FÖR ALLTID !
du är den finaste ängeln som finns ! <3
Gunilla jansson
20 augusti 1943 - 10 januari 2005
saknar dej farmor !
Kommentarer
Trackback
