jag hatar dehär...
erik jag vill att du ska veta att jag älskar dej sjukt mycket fortfarande. jag vet att de beslutet vi tog är nog ändå de rätta för oss båda faktiskt, fast de är sjukt jobbigt just nu. men de kändes ändå lite bättre efter vi hade pratat i telefon och de vi kom fram till. jag ser helldre att vi är kompisar än ingenting alls. men de kändes skönt att du sa att jag alltid kan ringa dej om de är något. och om jag fick önska något så skulle önska att vi kunde bli tillsammans igen och jag skulle kunna gör allt för att de skulle funka igen.
har aldrig varit så lycklig som jag va med dej. jag kommer aldrig glömma de vi har delat tillsammans. de va verkligen du som gjorde min dag. och tack för dom 9 månaderna, dom har varit helt underbara och jag önskade att de kunde bli fler...
nu kommer de bara kännas väldigt tomt utan dej. bara tanken på att jag inte kommer få träffa dej på samma sätt längre gör mej bara ännu mer ledsnare. jag fattar inte att de är sant. de va med dej jag ville leva med, som sagt de skulle ha ändå ha hänt senare ialla fall säkert.
de jag gillade med dej va att du alltid va gullig mot mej när vi va med varandra, och du va alltid snäll och sen får folk tycka vad dom vill om de men jag tycker ialla fall de. och du va en person som jag verkligen kunde lita på eller jag hoppas att jag fortfarande kan göra de. de va du som gjorde mina dagar.
de du skrev till mej igår va väldigt fint trodde inte att du skulle säga de på de sättet.
tårarna bara rinner när jag tänker tillbaka till den tiden vi hade de som bäst och jag brukar inte gråta såhär mycket för att jag har förlorat en kille, de känns som om jag har gråtit konstant i dag snart...
kommer aldrig glömma dej erik!
kommer sakna dej sjukt!
tack för den tiden jag fick med dej.